Psykisk ohälsa – ett intresse

Psykisk ohälsa – ett intresse

Jag har inte alltid mått bra. Som barn och ung vuxen led jag av psykisk ohälsa och var destruktiv mot mig själv. Det drabbar inte bara den som lider av det, det påverkar alla runt omkring på olika sätt. Det var också det jag mådde sämst av. Att se andras reaktion på det som skedde mig var tyngst att hantera. Därför drog jag mig för att berätta allt som pågick i mitt huvud. Idag vet jag bättre. Idag vet jag också att alla har tankar och demoner på ett eller annat sätt. Pratar vi, lyfts också tyngder bort. Man hittar inte alltid lösningar och jag menar heller inte att vi ska älta. Men att prata gör också att man kan gå vidare, överleva dagen, må bättre och till slut kanske det går längre mellan de djupaste svackorna och energin fylls sakta på. Psykisk ohälsa har alltid intresserat och engagerat mig.

Jag skiljer på faktorer som påverkar måendet. Ibland händer det saker som är jobbiga i livet, yttre faktorer så som sjukdom i familjen, tunga dagar på jobbet eller en separation. Det är yttre saker som påverkar ens energi och därmed måendet. Men de går att förklara och ”ta på”. Ibland är man låg som person, det känns dystert och ledsamt. Allt runt dig kan vara bra men ändå mår du inte bra. Därav då svårt att förklara och då också svåra att råda bot på och ta sig ur. Här kommer samtal in. Prata om känslan, låt dig vara låg en stund, acceptera. Det kan gå över av sig själv, men också inte och då kan det behövas stöd. Stöd av andra. Här slår jag ett slag för att prata med någon som inte är dig nära men som du känner tillit till. Det kan vara professionell hjälp, eller någon du känner men inte står familjen och dig jättenära och träffar ofta. Man behöver inte gå in på djupet i det som tynger. Man kan bara vara ärlig med att det inte är helt toppen. Jag säger inte att det är lätt men att börja prata lätt ”på ytan” är en konst. 

Som lärare och rektor har jag träffat många ungdomar som mår dåligt av olika anledningar. Har du ett barn som visar förändrade beteenden? Prata med skolan, där finns många som kan stötta på olika vis. 

Yttre faktorer kan tynga och påverka ens inre. Du kan hantera det genom att styra och kontrollera saker för att känna kontroll. Det kan bli destruktiva beteenden som inte gynnar. Det kan då synas eller märkas på dig eller det du gör och det är ett rop på hjälp.

Ser du någon i din närhet som börjar bete sig annorlunda? Våga fråga, våga berätta vad du ser. Det kan få den att öppna sig. Kanske inte direkt, men så småningom och den kommer att börja tänka efter. Det kan vara startskottet till välmående och även rädda liv. 

Det här kan vara tunga och obekväma saker. Jag vet! Jag säger heller inte att någon ska ta på sig en psykologroll eller bära andras bekymmer, bara lätta och stötta för vidare hjälp. Det kan betyda oerhört mycket att någon uppmärksammar och ser.

Kram

Angeliqa